Den totala elkostnaden består av flera delar – spotpriset på elen, elhandelsavgiften, elnätsavgiften, elöverföringsavgiften samt energiskatten och andra avgifter till staten.

GEOGRAFISK BUNDENHET TILL ELNÄTET
Spotpris och elhandelsavgiften kan elabonnenter och fastighetsägare påverka genom att välja elhandelsbolag. Men elnätsavgiften, elöverföringsavgiften, energiskatten och andra avgifter till staten, går inte att påverka eftersom fastigheter är geografiskt bundna till elnätsägaren.

ELNÄTSÄGARNAS MONOPOL
Under 10-talet har Energimarknadsinspektionen (Ei) och elnätsägarna haft tvister och olika syn på nivån för elnätsavgifterna. Ei har menat att elnätsbolagen tar ut oskäligt höga elnätsavgifter, mot bakgrund av att hela Sverige är beroende av elnätet, med olika elnätsägare i olika delar av landet, som har monopol för sina respektive geografiska områden. Med andra ord så finns ingen konkurrens på elnätsmarknaden.

FRITT FRAM ATT HÖJA NÄTAVGIFTER
Förvaltningsrätten avgjorde målet och domen vann laga kraft år 2018. Elnätsbolagen fick då höja kalkylräntan med 5,83% istället för föreslagna 4,53%. Det innebär att elnätsbolagens avkastning i ett slag ökade med hela 28%. Det innebar i praktiken att landets största elnätsägare – E.ON, Vattenfall och Ellevio – tilläts höja elnätsavgifterna med ca 8 miljarder kronor mer än Energimarknadsinspektionen första beslut.

NYA HÖJNINGAR AV SKATTER OCH AVGIFTER
Nu har ett nytt år börjat och många elnätsbolagen aviserar åter höjningar av både elnätsavgiften och elöverföringsavgiften – olika mycket beroende på vilket elnätsbolag det gäller. De företag som drabbas mest av dessa höjningar av elnätsavgifter är fastighetsägare och andra elabonnenter med hög elförbrukning och stora effektuttag, d v s de som har höga säkrings- och effektabonnemang. Mindre fastighetsägare påverkas förstås i mindre omfattning, särskilt om effektuttagen är begränsade.

Alla drabbas dock av Riksdagens beslut att höja energiskatten – från 2020 års 35,3 öre/kWh exkl moms (44,13 öre/kWh inkl moms) till 35,6 öre/kWh exkl moms (44,50 öre/kWh inkl moms) för år 2021. Energiskatten höjs nästan varje år. Elnätsföretagen fakturerar energiskatten och redovisar den, för att sedan skicka vidare pengarna till Skatteverket. Det handlar visserligen inte om någon dramatisk höjning, men över många år och med ränta-på-ränta-effekt blir det till slut avsevärda pengar.

Energiskatten år 2011 var 28,30 öre/kWh exkl moms (35,38 öre/kWh inkl moms). I jämförelse med årets energiskattehöjning så innebär det att energiskatten under de senaste 10 åren har ökat med drygt 8 öre per kWh exkl moms eller med närmare 26 procent.

SOLCELLSÄGARE VINNER VID VARJE HÖJNING
De som märker minst av alla dessa avgiftshöjningar är naturligtvis de som är minst beroende av elnätet, vilket speciellt gäller landets alla solcellsägare. För varje egenproducerad kilowattimma slipper fastighetsägare med solceller betala den rörliga elöverföringsavgiften. Den fasta elnätsavgiften kan också reduceras i de fall där fastighetsägare investerar i batterilager och innovativa energisystem, t ex med fasbalansering, vilket innebär att de i vissa fall kan sänka sina elnätsabonnemang till lägre amperetal.

INVESTERING I SOLCELLER NU ETT ÄNNU LÖNSAMMARE ALTERNATIV
När fastighetsägare använder solelen från fastighetens tak ger det en inbesparing för hela paletten av kostnader – spotpriset på elen, elhandelsavgiften, elöverföringsavgiften samt energiskatten och andra avgifter till staten. Elnätsavgiften är fortfarande en stor del av den totala elkostnaden, men kan som sagt också reduceras med kommande innovativa energitekniker, t ex batterilager och innovativa energisystem för fasbalansering.

EGENPRODUCERAD SOLEL BEFRIAT FRÅN SKATTER OCH AVGIFTER
Fastighetsägare som installerat en solcellsanläggning på fastigheten drabbas inte alls av ökade avgifter och skatter när de använder egenproducerad solel – åtminstone inte upp till 255 kW (fr o m 1 juli 500 kW) installerad effekt per elanslutningspunkt. Under lång tid har dessa fakta också varit argument för att motivera fastighetsägare att investera i solceller, eftersom den egenproducerade solelen kan förbrukas direkt i fastigheten och därmed minska andelen köpt nätel.

FLER SOLCELLER MINSKAR BEROENDET AV KÖPT NÄTEL
Närproducerad el är lokalt framställd och oberoende av elnätet och dess distribution av el. Dock kan en fastighet oftast inte enbart försörjas med solel, utan det behövs nästan alltid en andel köpt nätel. Beroende på fastighetens elbehov under olika tidpunkter på dagen, månaden eller året, så kan solceller bidra till en avsevärd besparing – inte bara i mängden nätel som inte behöver köpas in – utan även för möjligheten till en reducering av avgifter till elnätsägarna.

SOLCELLER MER LÖNSAMMA ÄN NÅGONSIN
Därför blir fastighetsägares investering i solceller nu ett ännu mer lönsamt alternativ – och med framtida batterilager kan fastighetsägare i högre utsträckning ta kontroll och på ett effektivare sätt styra elanvändningen.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.