Solelpotential på stora takytor går till spillo
Det finns ett stort Intresse för solceller i Sverige – både bland villaägare, lantbrukare och bland ägare av kommersiella fastigheter. Marknaden har under år 2019 vuxit med 70% sedan året innan. Den installerade effekten uppgick till 698 MW.
STARK TILLVÄXT INOM SOLCELLER
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar för år 2019 är nu uppe i 44 000 nätanslutna anläggningar – en ökning med nästan 19 000 nya solcellsanläggningar på ett år, enligt statistik från Energimyndigheten.
FÅ STORA TAKBASERADE SOLCELLSANLÄGGNINGAR
En försvinnande liten andel är solcellsanläggningar med installerad effekt över 1 MW. Inte undra på – svenska solcellsanläggningar som är större än 255 kW installerad effekt belastas med full energiskatt på egenanvänd el redan från första kilowattimmen (35,3 öre/kWh) – även om all solproducerad el skulle användas för att täcka det egna behovet i fastigheten.
EFFEKTGRÄNSEN ETT HINDER
För många fastighetsägare utgör effektgränsen ett hinder för fortsatt utbyggnad med fler solceller på takytor, som annars skulle kunna bereda plats för betydligt större solcellsanläggningar. Därför installeras sällan solcellsanläggningar som är större än 255 kW, trots att det inte råder platsbrist varken på industriella fastigheter, lager- och logistikhallar, eller för den delen på taken till alla stormarknader och köpcentra.
SOLENERGI GÅR UPP I RÖK
Denna begränsande regel gör att Sverige mister 4 TWh per år i förlorad solelpotential för fastigheter med större takytor. Idag skulle dessa fastigheter kunna bereda plats för 10 GW installerad effekt om hela takytan hade kunnat utnyttjas. Nu är solcellspotentialen begränsad till 6 GW på grund av begränsningen på 255 kW installerad effekt – där solenergin nu istället omvandlas till värme på dessa tak till fastigheter som snarare behövt komfortkyla under soliga dagar.
SMÅSKALIGT DYRARE ÄN STORSKALIGT
Att produktionen av solel på fastigheter är dyrare än storskalig elproduktion i vatten- eller kärnkraftverk förstår säkert alla – och de allra flesta inser nog också att det vore naturligt att solceller ur skattesynpunkt behandlas som andra energieffektiviserande åtgärder i fastigheter.
MÅNGA ÅR AV ENERGIEFFEKTIVISERING
Fram tills ganska nyligen bytte de svenska hushållen ut glödlampor mot de mycket energisnålare LED-lamporna, och för något decennium sedan gick många villaägare från direktverkande elvärme till värmepumpar av alla de slag. Inom industrin byttes fläktar och pumpar till mer energieffektiva diton, eller så installerades energisparande styrsystem för att få ner energiförbrukningen.
SOLCELLER EN ENERGIEFFEKTIVISERANDE ÅTGÄRD
Vilken energieffektivserande åtgärd vi än genomförde, så bidrog det till att minska våra inköp av el – och därmed minskade också statens intäkter från energiskatten. Samma resonemang borde vara rimligt att hävda för installation av solceller på större takytor.
10 000-TALS FASTIGHETER I FOKUS
Fastigheter som skulle dra nytta av att den nuvarande gränsen på 255 kW försvinner är flerfamiljshus, sjukhus, skolor, idrottshallar, kommersiella byggnader samt industriella fastigheter inom lager och logistik. Dessa fastigheter är ca 25 000 till antalet och har takytor större än 1 500 kvm, d v s en takyta som motsvarar 255 kW installerad effekt. Tillverkningsindustrin och jordbruket är undantagna, eftersom dessa verksamheter ofta redan har en mycket låg energiskatt (0,5 öre/kWh) vilket minskar incitamentet att installera solceller.
REGELFÖRÄNDRING ÖPPNAR UPP FÖR FLER SOLCELLER
Det finns även många fastighetsägare som anser att det inte är värt att installera en solcellsanläggning med endast 255 kW, eftersom det för många industriella fastigheter, lager- och logistikhallar m fl utgör en bråkdel av den underliggande verksamhetens elbehov. För dessa fastighetsägare kommer en regelförändring troligen att frigöra hela den tillgängliga takytan för solceller.
STORA TAKYTOR BYGGS I SNABB TAKT
Under de senaste fem åren har den totala ytan för fastigheter ökat med 5%, medan de stora fastigheternas yta har ökat med 25%. Av dessa är många lager- och logistikhallar med förhållandevis stort elbehov. Om vi antar att takytorna följer samma procentsatser skulle solceller kunna täcka årsbehovet av el i dessa fastigheter, och därutöver generera överskottsel som framförallt större elförbrukare i södra och mellersta Sverige – där nätelen ofta är dyrare än i norra Sverige – skulle dra nytta av. Ett sådant scenario skulle sannolikt minska skillnaderna i priset på nätelen mellan olika delar av Sverige.
SVERIGE NÄRA BOTTEN I DEN EUROPEISKA SOLLIGAN
I den absoluta majoriteten andra EU-länder finns inte denna storleksbegränsning för solcellsanläggningar. Länder som t ex Danmark, Lettland, Litauen, Nederländerna, Belgien, Tyskland, Österrike, Italien och Spanien har ingen storleksbegränsning alls. Frankrike har en storleksbegränsning på 1 MW innan egenanvänd solel belastas med energiskatt – d v s 4 gånger över Sveriges storleksbegränsning.
SOLELPOTENTIALEN BIDRAR TILL MÅLET 100% FÖRNYBAR ENERGI
Att realisera den förlorade solelpotentialen på 4 TWh per år innebär också att fastighetsägare kommer att kunna bidra med omkring 30 miljarder kronor för omställning till ett Sverige som försörjs med 100% förnybar energi – en potential som Sverige inte får missa på grund av ett trubbigt regelverk.
Artikel skriven av Ulf Wengeler.
