Solcellsparker mildrar effektbristen

Under 10-talet startade Sveriges utbyggnad av solcellsparker, men den riktigt expansiva utvecklingen skedde under förra året. Flera riktigt stora solcellsparker på mer än 10 MW installerad effekt byggdes, och prognos för de närmaste åren kommer sannolikt mångdubbelt större solcellsparker att byggas.

MINDRE KÄRNKRAFT ÖKAR RISKEN FÖR EFFEKTBRIST
Det har troligen inte undgått någon att två kärnreaktorer vid Ringhals nu är tagna ur drift. Från 20% före stängningen av senaste Ringhals-reaktorn – som bidragit med ca 6 TWh per år – så bidrar Ringhals nu med endast till 12% av Sveriges elproduktion. Det innebär att effektbristen i södra Sverige blir än mer akut. Där kan fler solcellsparker bidra till att minska effekterna av effektbristen. Enligt beräkningar kan några få procent av Sveriges markytor – som inte används för skogsbruk eller livsmedelsförsörjning – producera mer än 10 TWh förnybar solel i den södra hälften av Sverige.

STOPP FÖR ELCERTIFIKAT
Riksdagen beslutade i höstas om en stoppregel för elcertifikatsystemet. Beslutet innebär att elcertifikatsystemet avslutas vid utgången av år 2035. Riksdagsbeslutet innebär att nya förnybara elproduktionsanläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av år 2021 inte får tilldelas elcertifikat.

Avgörande är dock att det har kommit in tillräckligt med ny förnybar elproduktion i systemet innan stoppdatumet träder i kraft. Annars kommer datumet att flyttas fram. Om produktionsanläggningar driftsätts före stoppdatum, och som uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat, kan de godkännas fram till och med år 2035. Tilldelning av elcertifikat sker då under återstående tid och som längst till utgången av år 2035.

Stoppregeln innebär att den extra ersättning som elcertifikaten kunde ge för solelproducenter i stort sett försvinner. Även investeringsstödet för mindre solcellsparker försvinner. Det minskar förstås den ekonomiska och politiska osäkerheten när endast elpriset bestämmer utfallet i kalkylerna.

SNABB UTVECKLING FÖR SOLCELLSPARKER
Att elcertifikatsystemet tas bort innebär att utvecklingen mot stora solcellsparker går snabbare, för nu krävs stordriftsfördelar för att möjliggöra investeringar. Osäkerheten ligger nu istället på frågeställningar kring etableringstillstånd och tillstånd för anslutningen till elnätet. För en positiv utveckling för nya investeringar i solcellsparker krävs effektivare och snabbare hantering av ärenden inom både regional och rikstäckande planering.

UPPSKALNING AV SVENSK SOLENERGI
Solceller på villor är knappast skalbara, men för lantbrukets byggnader och kommersiella fastigheter finns en viss skalbarhet. För solcellsparker är skalbarheten betydligt större, och de är inte enbart förbehållna ekonomiskt starka investerare. Både privatpersoner, lantbrukare, bostads- och andelsföreningar, samt mindre och större fastighetsägare, kan bidra till en uppskalning av andelen solel i det svenska elnätet – oavsett om det gäller små markytor eller stora markområden.

LAGSTÖD FÖR MINDRE SOLCELLSPARKER
Mindre solcellsanläggningar upp till 1,5 MW installerad effekt kan anslutas till elnätet och endast vara förpliktigat att betala anslutningsavgiften – d v s undantagna att betala den årliga abonnemangsavgiften för nätanslutningen. Det är en gammal lag som skulle befrämja utbyggnaden av mindre vattenkraftverk och omfattade senare även utbyggnaden av de första mindre vindkraftverken.

För utbyggnaden av solcellsparker är denna lag mycket användbar och befrämjar den fortsatta utbyggnaden av mindre solcellsparker. Energimarknadsinspektionen kommer under innevarande år att utreda hur undantaget skall hanteras framöver, och ett förslag kan redan komma innan sommaren.

SOLCELLSPARKER MOTVERKAR EFFEKTBRISTEN
Innan diskussionerna kring effektbristen tog fart på allvar, så har Sverige haft förhållandevis små prisskillnader mellan de fyra olika elområdena. 2020 är året då skillnaderna mellan elpriser i norra och södra Sverige blev påtagligt stora. Upp till närmare 80% dyrare för elabonnenter i Malmö jämfört med Luleå, och nästan 50% mellan elabonnenter i Stockholm i jämförelse med Luleå.

ÖVERBELASTADE ELNÄT
Alltsammans har två grundläggande orsaker – dels stängning av två av fyra Ringhals-reaktorer – dels att elnäten som distribuerar elen från vatten- och vindkraften i norra Sverige till de elintensiva förbrukarna är underdimensionerade när alltfler vindkraftverk byggs.

ÖKADE ELPRISER GER INCITAMENT FÖR FLER SOLCELLSPARKER
Incitamenten och det ekonomiska värdet för utbyggnaden av solcellsparker ökar i takt med de allt större skillnaderna i elpriser mellan norra och södra Sverige. Det borde även öka intresset bland myndigheter och politiker att öka samhället intresse av fler både mindre och större solcellsparker i de södra delarna av landet.

Det är dags att sätta måttstocken för hur mycket solproducerad el vi skall sträva efter för både det nya innevarande och nästa årtionde. Långsiktiga politiska spelregler skulle underlätta för alla parter att kunna planera för en soligare framtid med mer förnybart producerad solel – på alla typer av tak och inte minst på svårutnyttjade markytor.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.