Samverkande faktorer för fler solceller

Sverige är ett land som ligger på nordliga breddgrader, men har trots sitt geografiska läge förvånansvärt bra förutsättningar för produktion av solel. Solcellsanläggningar i både Götaland och Svealand kan producera lika många kilowattimmar som motsvarande anläggningar i Tyskland eller norra Frankrike. Anledningen är bland annat förekomsten av mer dis och molnlighet på kontinenten, och att Sverige har ett kyligare klimat som ökar verkningsgraden hos solceller.

UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SOLCELLER I SVERIGE
En förutsättning för att solceller skall producera solel är förstås att solen skiner från en klarblå himmel, men det produceras även solel när det är halvklart väder, eller till och med vid mulet väder, dock med reducerat energiutbyte. Regniga somrar kompenseras ofta av klart och fint väder under andra månader under sommarhalvåret. Även vinterhalvårets månader, mars och oktober, kan ge en hel del solproducerad el, tack vare kallare temperaturer som ökar effektiviteten i solcellerna, samt reflektioner av solljus från eventuell snö.

Just under våren och hösten kan solceller bidra extra mycket med solproducerad el. Det kompenserar för mindre välfyllda vattenmagasin, eftersom höstens nederbördsmängder och vårfloden inte kommit igång ännu, vilket förstås är en förutsättning för elproduktion från vattenkraften. Samtidigt är elbehovet stort under dessa årstider.

LJUSENERGI OMVANDLAS TILL EL
Jämfört med till exempel vatten- och vindkraft så har solceller inga rörliga delar, utan de omvandlar ljusenergi direkt till el. Solcellerna utnyttjar kisel, som är en så kallad halvledare, som tar upp ljusets energi och sätter fart på elektronerna. Positiva och negativa laddningar drivs åt varsitt håll i solcellen, så att en elektrisk spänning uppstår mellan cellens fram- och baksida. Denna spänning utnyttjas sedan för att producera solel.

POLITIKEN GYNNAR SOLCELLER
Från politiskt håll är ambitionen att öka elproduktionen från solceller, vilket inte minst olika subventioner från statliga myndigheter visat under årens lopp. Energimyndigheten har gjort beräkningar och tagit fram en strategi som förutspår att solelproduktionen kan öka upp till 14 TWh årligen. Vattenfall har gjort en beräkning som visar att globalstrålningen i Sverige ger förutsättningar för landets alla villor att kunna producera upp till 11,7 miljarder kWh per år om de hade haft solceller på taken. Det skulle med marginal räcka för att förse alla fastigheter i Stockholm, Östergötland och Halland med energi för ett helt år.

SOLENERGINS ÖKANDE KONKURRENSKRAFT
Solcellsteknologin driver utvecklingen framåt i snabb takt och leder bland annat till allt bättre verkningsgrad, billigare material, mindre materialåtgång och förbättrade miljöegenskaper. Den globala efterfrågan på solpaneler har mångdubblats de senaste tio åren, vilket ger skalfördelar i tillverkningsprocessen. Det har gynnat prisbilden på solpaneler, med en kostnadsreduktion på ca 80 procent under motsvarande tidsperiod. Det har också ökat lönsamheten, särskilt för stora takplacerade solcellsanläggningar och markplacerade solcellsparker.

Därutöver gynnas småskalig elproduktion, t ex från solceller, av reducerad inmatningsavgift till elnätet enligt Ellagen (1997:857) om produktionsanläggningar som understiger 1 500 kW.

MÅNGA FÖRDELAR FÖR SMÅHUS- OCH VILLAÄGARE
För småhus- och villaägare finns sedan 1 januari 2021 ett grönt ROT-avdrag för solceller på 15 procent som dras av direkt på fakturan vid inköp av en solcellsanläggning, vilket inkluderar både material och arbetskostnad, upp till en taknivå på 50 000 kronor per person och år. Det gröna ROT-avdraget kan användas på nytt varje år, vilket öppnar för möjligheten att successivt bygga ut solcellsanläggningen eller användas för att komplettera med laddmöjligheter för elbil och batterilösningar för lagring av solelen. ROT-avdraget för elbilsladdare och batterilager uppgår till 50 procent av investeringen, med material och arbetskostnad inkluderad, upp till tidigare nämnda taknivå, inklusive solceller.

Småhus- och villaägare har även fördelen att dra nytta av en skattereduktion på 60 öre för varje såld kWh, som dras av på inkomstskatten. Därutöver kan överskottselen från solcellerna försäljas – det vill säga den solel som inte förbrukas i småhuset eller villan – och som matas ut på allmänna elnätet.

AVKASTNINGEN FRÅN SOLCELLER ÖKAR
Den starka utvecklingen inom solcellsteknologin och allt lägre investeringskostnader bidrar till att solceller ger en allt bättre avkastning, framförallt i södra Sverige. Finansieringen för investeringar i solceller följer i stort samma mönster som för utbyggnaden av vindkraften. Under de närmaste åren planeras ett flertal solelparker med hundratals MW installerad effekt.

HÖG VOLATILITET FÖR VIND- OCH SOLENERGI
Volatiliteten i elproduktionen från vindkraften är stor – men också ganska betydande för solceller. Till exempel producerar de ingen el nattetid och mycket begränsat vintertid. Därutöver inträffar förstås oundvikligen scenarier, där det kan vara solsken från klarblå himmel över en stor markbaserad solcellsanläggning ena stunden – med maximal solelproduktion – för att i nästa stund reduceras till en bråkdel när solen går i moln. Det ställer krav på att det samtidigt finns balanskrafter i elnätet. Därför är vattenkraftens snabba reglermöjligheter en förutsättning, och i framtiden kan batterilager och aggregerade energitjänster fylla en viktig reglerfunktion.

SOLCELLER KOMPLETTERAR ELSYSTEMET SOMMARTID
Solceller har goda förutsättningar att komplettera elproduktionen från både vatten- och vindkraft, vars elproduktion är mest gynnsam under vinterhalvåret när elbehovet är som störst. medan solceller producerar mest el under sommarhalvåret. Redan idag kan solceller bidra till att spara vattenkraftens vattenmagasin, som följaktligen inte behöver utnyttjas i samma omfattning på sommaren, utan vattnet kan sparas till vintern.

Sammantaget så finns i Sverige goda förutsättningar för en fortsatt kraftfull expansion på solcellsmarknaden, såväl för takbaserade som markbaserade solcellsanläggningar, även om det är en lång väg kvar tills vi når upp till de utbyggnadsnivåer som våra grannländer Danmark och Tyskland lyckats uppnå.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.