Mer kapacitet till det svenska elnätet med energigemenskaper

Det finns goda förutsättningar för att så kallade energigemenskaper kan vara en effektiv lösning på energiomställningens utmaningar. En sådan energiteknisk gemenskap kan bidra till att halvera behovet av toppeffekter och samtidigt ge energibesparingar på 15 – 30 procent. Det finns flera testprojekt på gång i Sverige där det etableras energigemenskaper, bland annat i Örebro och Stockholm. Syftet är att undersöka möjligheterna till lokal solelproduktion, lastbalansering och energidelning mellan fastigheter samt lokala lösningar för energilagring.

PÅGÅENDE TESTPROJEKT
Aktuella energigemenskaper bildas dels i ett befintligt bostadsområde i området Hammarby Sjöstad i Stockholm, dels i det nybyggda bostadsområdet Tamarinden i Örebro. Medverkande i testprojekten är RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner och KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Energimyndigheten finansierar projekten som syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar för lokala samhällen att satsa på smarta och hållbara energilösningar, men även ge systemtjänster till det allmänna energisystemet. Projektet pågår under drygt tre och ett halvt år och startade i mars 2021.

ENERGIGEMENSKAPER SOM SMART TJÄNST
Ännu är vägen till en lagstiftning som är anpassad för framtidens elsystem lång. Det finns behov av flera generella förändringar, främst på skatteområdet. Det bör beaktas att de flesta elanvändare helst köper en smart tjänst som bygger på idén bakom energigemenskaper från ett företag. Att engagera sig i en föreningsgemenskap är sannolikt ett mindre lockande alternativ, men självfallet bör båda möjligheter hållas öppna inför ett kommande beslut i frågan.

LIKARTADE VILLKOR FÖR BOENDE OCH FASTIGHETSÄGARE
Energigemenskaper är ett intressant koncept, där en grupp lägenheter eller byggnader tillsammans skall ges samma villkor som en större fastighet. Det betyder praktiskt att de till exempel kan samverka för att styra den gemensamma elanvändningen, så att den tillsammans blir jämnare fördelad. Därmed kan effektavgifter till elnätsbolaget minskas.

Samtidigt betyder det att solproducerad el från taket på en byggnad skall betraktas som egenanvänd, även om den används i en annan byggnad. Det innebär att energigemen-skapen skall slippa energiskatt och likställas med en motsvarande större fastighet.

FOKUS PÅ NYTTORNA
De främsta nyttorna med energigemenskaper är dels mer förnybar energi för mer klimatnytta, dels en smartare effektstyrning för effektivare användning av elnätsresursen, och slutligen medborgarnyttan för att öka medborgarnas inflytande.

EKONOMISK FÖRENING FÖR ENERGIGEMENSKAP
En energigemenskap kan till exempel vara en grupp elkunder som genom ett avtal kommer överens om att dela på elnätskostnader och energiskatt. Avtalet kan hanteras av ett företag, som också kan vara en aggregator och erbjuda gemenskapens flexibilitetsresurser till Svenska Kraftnät. Om energigemenskapen gör investeringar i ett gemensamt energilager eller en större solcellsanläggning finns också behov att bilda en ekonomisk förening. Energimarknadsinspektionen har föreslagit att energigemenskaper i Sverige skall organiseras som ekonomiska föreningar, något som dock kräver en del administrativt arbete.

REFORMBEHOV FÖR ENERGISKATTEN
Dagens regler för beskattning av energi innebär att det utgår energiskatt på köpt el, och skattereduktion på såld el. Det innebär helt skilda förutsättningar för solceller och energilager mellan olika aktörer. För att energigemenskaper skall ge avsedd nytta måste dagens regelverk genomgå en ordentlig översyn. Frågan är också om det kan anses skäligt att effektgränsen för energiskattebefrielse på 255 kW – och efter 1 juli i år 500 kW – för egenanvändning av producerad solel skall finnas kvar överhuvudtaget. Inom övriga EU finns ingen sådan gräns, med undantag för i Finland.

EN NÄTAVGIFT FÖR HELA ENERGIGEMENSKAPEN
En idé för elnätsavgifter är att alla medlemmar i en energigemenskap skall kunna dela på elnätsavgifterna. Idag kan elnätsbolagen utforma energi- och effekttaxor som de behagar. Om det vore möjligt att inom dagens lagstiftning skapa en enhetlig taxa för ett abonnemang per energigemenskap, men fortsatt med en elmätare per normalt elabonnemang, så vore det förstås en intressant väg att gå.

ENERGIGEMENSKAPERS STORLEK
För största möjliga nytta i elnätet kan en naturlig och geografiskt betingad indelning av energigemenskaper vara att alla dess medlemmar skall vara anslutna till en och samma transformatorstation. Dock kan det också utgöra ett hinder, till exempel för bostads- och fastighetsbolag med större geografisk spridning på sina byggnader och fastigheter. Därför är det mycket möjligt att en bättre indelning kan vara per elområde.

LOKALT AVGRÄNSADE ENERGIGEMENSKAPER
Att under en och samma lågspänningstransformator fritt kunna bilda energigemenskaper vore en bra början. När erfarenheter vunnits kan det utredas vidare om elnätsbolagen efter egna regler skall kunna tillåta andra sammansättningar för energigemenskaper.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.