Hur stort är värdet för en sparad kilowattimma?
Energiansvariga på fastighetsbolagen lägger ner mycket tid för att spara energi och pengar. Energibolagen lägger också ner mycket tid, men där handlar det om att anpassa tarifferna för energin de debiterar fastighetsägare och andra elkonsumenter. Dessa justeringar av tariffer försvårar uppföljningen av genomförda energibesparande åtgärder, vilket riskerar att minska incitamentet till fler investeringar i energibesparing.
RISK FÖR KONTRAPRODUKTIV OMSTÄLLNING
Ellagen förändrades år 2015 med förhoppning att nättarifferna skulle motivera elkonsumenter till effektivare användning av elnätet. Den utvecklingen kommer att accelerera i takt med samhällets ökade elektrifiering, t ex genom fler elektrifierade transporter på vägarna, som har behov av lätt tillgänglig dygnet-runt-el vid alla laddstationer som finns och behöver byggas.
Den snabba utbyggnaden av förnybar energi behöver utbyggda ledningar för att kunna skicka den stora efterfrågan av sol- och vindkraft till alla energikonsumenter – inte minst till de tidigare nämnda fastighetsbolagen – som ofta har stora bestånd av både bostadshus och industrifastigheter.
ELEKTRIFIERING OCH DIGITALISERING FÖDER NYA DEBITERINGSFORMER
Både ökad elektrifiering och digitalisering av samhället kommer att utmana energibolagen att överväga nya debiteringsformer, och pröva på nya former för konsumtion och debitering av energi. Bland myndighetsutövare och beslutsfattare inom politiken finns starka motiv att påverka energikonsumenter att ompröva sättet att på ett effektivare sätt använda det allmänna elnätet. Resultatet blir – inte alls förvånande – krångligare tariffer.
ANSVARET FLYTTAS TILL ELKONSUMENTEN
Det är förstås bra att motivera energikonsumenter till ett starkare engagemang i miljöfrågor, men det resulterar i en kamp mellan proaktiva miljöförespråkare och vi andra som måste förhålla oss till energibolagens föränderliga och ibland ganska otransparenta tariffer.
I takt med energiomställningen till mer väderberoende förnybar energi, vill både myndighetsutövare och beslutsfattare inom politiken se fler proaktiva elkonsumenter.
INSPARAD ENERGI KAN BLI DYRT
Fastighetsägare har i regel ett mål gemensamt – högre avkastning. Hos många av dem finns också uttalade miljömål, som förstås kostar lite extra. En åtgärd för högre avkastning är hyreshöjningar, vilket inte alltid är så populärt bland hyresgäster. Alltså återstår att spara in på andra åtgärder – t ex driftskostnader. Av dessa utgör ca 40% av energikostnader i fastigheten. Att reducera energianvändningen kan således ge betydande besparingar.
FRÅGAN ÄR NÄR OCH VARFÖR ENERGI FÖRBRUKAS
Att spara energi betyder inte per automatik inbesparing av pengar. Energibolagens förändrade tariffer innebär också förändringar i deras sätt att debitera energikonsumenterna. Den tidigare målsättningen att spara pengar genom att spara energi är inte lika relevant längre. Numera är det relevantare att fokusera på vid vilken tidpunkt energin förbrukas, och varför den förbrukas. Den avgörande kunskapen är att förstå sambandet mellan energiförbrukning och kostnadsbesparing.
TRANSPARENTA TARIFFER UNDERLÄTTAR ENERGIPLANERINGEN
När fastighetsägare kan identifiera när och varför energin förbrukas, uppstår potential att göra betydande kostnadsbesparingar. Det underlättar också budgetarbete och framtidsprognoser – och förenklar uppföljningen av genomförda investeringar. Så för varje krona som investeras i energibesparing måste payoff-tiden vara rimlig – d v s varje investerad krona skall vara återbetald efter ett definierat antal år. Därefter skall energiinvesteringen ge en positiv avkastning.
VÄRDET AV EN INSPARAD KILOWATTIMMA
Det gäller att veta vad en sparad kilowattimma egentligen är värd? En intressant kalkylmodell som använts ibland är att en energiinbesparad krona höjer fastighetsvärdet med ca 15 – 20 kronor. De ger en påtaglig värdeökning, särskilt för fastighetsägare med större fastighetsbestånd.
SOLCELLER SPARAR IN MÅNGA KILOWATTIMMAR NÄTEL
En annan intressant kalkyl är hur investering i solcellsanläggningar för egenproduktion av förnybar el kan sänkta fastighetens elkostnader genom inbesparing av köpt nätel. I många fall kan solceller även bidra med att jämna ut mängden köpt el till billigare tariffer.
Även fasbalansering av fastighetens elsystem kan ge lägre nätavgifter, vilket är särskilt viktigt om fastigheten även skall förberedas för effektivare elbilsladdning. Att kapa effekttoppar med hjälp av solceller kan mildra energikostnaderna genom att spara dyra effektuttag och minska effektavgifterna, vilket kan ge ett högre energibesparande värde än att endast räkna insparade kilowattimmar.
Artikel skriven av Ulf Wengeler.
