Användningen av energi ökar globalt, samtidigt som allt fler hållbara energikällor efterfrågas. Klimathotet är ytterligare en faktor som påverkar både energianvändningen och energiproduktionen. I Sverige står bostäder och lokaler för nästan 40% den totala energianvändningen – en användning som kan minskas, exempelvis genom tekniska åtgärder och beteendeförändringar. Det ger även en reducerad miljöpåverkan.
ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER
Energieffektivisering vid ny-, till- och ombyggnad av bostäder och lokaler är en viktig åtgärd för att uppnå flera av målen för miljökvalitet. Med energieffektivisering kan vi minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, kväveoxider, partiklar m m. Det minskar också behovet att bygga nya centraliserade el- och värmekraftverk – till förmån för närproducerad el.
ANPASSAD ENERGITILLFÖRSEL
Energiproduktionen kan minskas genom att förändra energitillförseln. Fjärrvärme har fördelen att ta till vara energiresurser som är svåra att använda direkt i enskilda fastigheter och byggnader. Exempel är brännbart avfall från återvinningsanläggningar, vissa restprodukter från skogsindustrin samt spillvärme från industrier. I fastigheter och byggnader ger en värmepump betydligt lägre elanvändning än en elpanna. Även solceller ger ett positivt bidrag till fastighetens energiprofil.
BYGG BORT PROBLEMEN MED SOLCELLER
Fastigheter och byggnader har en mycket lång livslängd. Beslut som fattas idag påverkar både energikostnader och miljön under många decennier framöver. Därför bör även enskilda fastigheters och byggnaders möjlighet till egen energiproduktion tas i beaktande, inte minst för att den kan bidra med lokalt närproducerad solenergi.
SOLCELLER HAR EN STOR ROLL ATT SPELA
Med mer förnybar energi i det svenska elnätet så kommer visserligen effekten att variera kraftigt över tid och årstid, och även förlusterna kommer att öka, men poängen med solceller är att merparten av solelproduktionen kan förbrukas i den fastighet på vars tak solcellerna är installerade.
VARIERANDE VÄRDE FÖR SOLPRODUCERAD EL
Solceller på taken till kommersiella fastigheter, förskolor, äldreboenden m m, producerar oftast energi när den behövs som mest. Det innebär att endast en liten andel av den solproducerade elen matas ut på det allmänna elnätet. Det gör att återbetalningstiden ofta understiger 10 år.
VILLOR OCH SMÅHUS TJÄNAR MINST
För bostadshus, villor och småhus är situationen omvänd – d v s en stor del av solelproduktionen matas ut på det allmänna elnätet, där det inte alltid råder balans mellan tillgång och efterfrågan. Det innebär ofta att överskottselen från solceller betingar en förhållandevis ringa värde, speciellt sommartid när solelproduktionen är som störst, vilket ger längre återbetalningstid – typiskt mellan 15 – 20 år.
SOLCELLER BRA MILJÖVAL
Oavsett är en investering i solceller alltid vinstgivande, tack vare ett bra resursutnyttjande (återbetalningstid 1-2 år för energin vid tillverkning, transport m m), hög återvinningsgrad (ca 98%), lång livslängd (≥ 30 år) samt det allmänna miljövärde solceller tillför.
LÖNSAMMA SOLCELLER
Solceller bidrar till ett effektivare energiutnyttjande och en jämnare energiproduktion, som minskar risken för effektbrister i det svenska elnätet, särskild när det gäller industriella fastigheter, där dyra effektuttag kan reduceras och bidra till både lägre kostnader för effektabonnemang och effekttoppar.
Artikel skriven av Ulf Wengeler.
