Förnybar energi kan ersätta alla andra energikällor
De flesta förstår att solenergin är en kraftfull energikälla, med en instrålning som är hyfsat jämnt fördelad över jordens yta. Den kan också utvinnas överallt, även om solpaneler placerade norr om polcirkeln knappast producerar någon energi alls under vinterhalvåret, men desto mer under sommaren.
VINDEN BLÅSER NÄSTAN JÄMT NÅGONSTANS
Vindkraften finns också tillgänglig nästan överallt, och är egentligen sprungen ur solenergin. Vind uppstår av tryckskillnader i atmosfären, orsakade av solinstrålningen. När solen värmer upp luften stiger den uppåt, eftersom varm luft är lättare än kall luft. I området där luften stigit upp, sugs det in luft från sidan och vindar uppstår.
INTERMITTENT PRODUKTION AV FÖRNYBAR ENERGI ETT PROBLEM
Andra energikällor är koncentrerade till vissa områden, och har stor lokal betydelse. Två exempel är vattenkraften i Sverige och den geotermiska energin på Island, som båda är förnybara energikällor. Ur ett globalt perspektiv är dessa energikällor – i förhållande till sol och vind – ganska små. Däremot har både vattenkraft och geotermisk energi klara fördelar, tack vare att de oftast är tillgängliga under dygnets alla timmar – året runt.
STABILA FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
Solenergin och vindkraften kan inte betecknas som stabila energikällor, utan de varierar både över dygnet och året. Men i kombination med vattenkraften – som är en reglerbar energikälla – så fungerar den bra som balanskraft. På så sätt utgör den också ett viktigt komplement i elsystemet, och är dessutom förutsägbar. Andra förnybara och förutsägbara energikällor, som ursprungligen härrör från solinstrålning, är bioenergi och energi utvunnen från tidvatten – d v s gravitationsgenererad energi.
TILLRÄCKLIGT MED SOL, VINDAR OCH VATTENKRAFT I VÄRLDEN?
Frågan är om förnybara energikällor kan producera tillräckligt med energi för att ersätta alla andra energikällor runtom i världen – t ex all fossil energi och kärnkraft? Kan den förnybara energin även öppna upp för ännu mer energitillförsel, särskilt som världens befolkning närmar sig 10 miljarder människor? Och skulle alla dessa människor kunna förses med lika mycket förnybar energi som varje svensk förbrukar idag?
VERKLIGHETEN BEGRÄNSAR POTENTIALEN
Det korta svaret på frågan är ett ja – åtminstone när vi talar om den sol-, vind- och vattenpotential som står till förfogande. Kärnan i en sådan frågeställning är att förstå skillnaden mellan potential och den framtida utveckling som är möjlig, trolig och önskvärd. Men det är lätt att blanda ihop begreppen och förledas tro att potentiellt möjliga scenarier är sådana som alltid kan förverkligas. Det finns åtskilliga begränsningar som tar ner potentialer till en mer jordnära nivå. Den första begränsningen är naturlagar och fysiskt möjliga energiflöden – därefter följer praktiskt genomförbara tekniska möjligheter, ekonomiska aspekter och betalningsvilja – och slutligen miljöpåverkan och hur människor kommer att reagera på genomförandeplaner för energiprojekt.
SOCIAL ACCEPTANS
Ur ett svenskt perspektiv har vi haft protester från befolkningen i drabbade landsdelar, t ex när vattenkraften skulle byggas ut på 50- och 60-talet, som bl a skulle sätta stora geografiska områden under vatten. Under 00- och 10-talet blev vindkraften kritiserad för oljud och skuggeffekter från de roterande vindbladen, men även att de ansågs ta död på många fåglar. Även Försvarsmakten har haft invändningar mot utbyggnaden av både vind- och solenergi, på grund av de störningar det kan innebära, både fysiskt och genom elektromagnetiska effekter.
POLITISK ACCEPTANS
Även politiken spelar en betydande roll för utbyggnaden av både vind- och solenergi, t ex vad gäller frågor om tillstånd, både på riks-, regional- och kommunal nivå. Regeringen vill att Sverige skall vara ett föregångsland och riksdagen har ställt sig bakom målet om 100% förnybar energi – men ändå försvåras den gröna omställningen enellanåt av myndigheter och kommuner. Restriktionsområden för Försvarsmakten har utökats till att omfatta nästan hälften av Sveriges yta. Det kommunala vetot har de senaste åren stoppat närmare hälften av vindkraftsprojekten, som inte ens nådde fram till en miljöprövning. När domstolar prövar tillståndsfrågan har artskydd ofta fått prioritet, vilket inte kan anses svara upp mot de politiska målen. Till för ett par år sedan fick mer än hälften av de prövade vindkraftsprojekten avslag. Dock har vindkraftsparker i norra Sverige mött en större acceptans, eftersom de stör de av människor bebodda områdena mindre.
STOR ACCEPTANS FÖR SOLCELLER
Politiken har även haft stor inverkan på solcellsutbygganden i Sverige. Redan år 2009 infördes ett investeringsstöd för solceller, i syfte att befrämja användningen av förnybar solteknik för elproduktion. Stödet har varit mycket efterfrågat och budgeten har utökats flera gånger genom åren. Detta stöd kommer att fasas ut år 2021, eftersom solcellsbranschen nu anses kunna stå på egna ben, tack vare att priserna per installerad kilowatt solceller sjunkit kraftigt under det senaste decenniet. Däremot kommer rotavdrag för solcellsinvesteringar och skattereduktionen för producerad solel för mindre solcellsinstallationer, t ex för villaägare, att fortsätta gälla i framöver.
SOLELPOTENTIALEN ÖVERLÄGSEN
Den fysiska solelpotentialen är 720 000 000 TWh per år – d v s 1 000-tals gånger större än dagens elanvändning. En rimlig socio-ekonomisk solelpotential har i olika rapporter uppskattats till minst 1 000 000 TWh per år. Det överskrider världens elanvändning med råge. Vindkraftens socio-ekonomiska potential ligger runt 100 000 TWh per år – d v s en tiondel av solelpotentialen. Den socioekonomiska potentialen för el från de övriga förnybara energikällorna som nämndes ovan, uppskattas till 10 000 TWh per år – det mesta från vattenkraften – varav ungefär hälften redan utnyttjas.
EN FRÅGA OM DISTRIBUTION
En förutsättning för att solelpotentialen skall kunna omsättas till en någorlunda praktisk verklighet, så behöver distributionen av den solproducerade energin utvecklas mer. En teknisk lösning på stark frammarsch är att lagra energin i vätgas som med tankfartyg kan fraktas till de stora energiförbrukarna runtom i världen.
Artikel skriven av Ulf Wengeler.
