17 december 2020

Ett säkrare Europa behöver mer sol- och vindenergi

Ett säkert och tryggt Europa behöver en grön energiomställning, med sikte på 100% förnybar energi. Det är också nödvändigt för att hindra ytterligare eskalering av klimatförändringarna.

Läs artikeln och avgör om de trender som tidskriften Ny Teknik prognostiserade inför år 2018 – se bilden ovan – stämmer även inför nya året 2021.

FÖRNYBAR ENERGI EN SÄKERHETSPOLITISK FRÅGA
Historiskt har varje generation haft funderingar för minimering av säkerhetspolitiska risker. Under förra århundrandet hade hotbilder oftast sitt ursprung i konflikter mellan olika länder, medan den framtida säkerheten i dagens Europa i huvudsak hotas av de naturkatastrofer som klimatförändringar förväntas orsaka. Det riskerar i sin tur att göra existerande konflikter ännu värre.

För att hantera säkerhetspolitiska utmaningar kommer europeisk energipolitik att bli allt viktigare. Effektiv utvinning och distribution av energi inom Europa har en stor påverkan på både koldioxidutsläpp och andra resurser. Inte minst visar gasimporten från Ryssland via pipelines i Östersjön på ineffektiv energipolitik, vilket knappast inger hopp om en stabilare geopolitisk situation.

Energimålet för EU fram tills år 2030 är 32% förnybar energi och 32,5% ökad energieffektivitet. Ambitionen är god, men fortfarande kan det göras mer. För att lyckas bygga ett säkrare och mer stabilt Europa som klarar av att möta de hot och faror som väntar i spåren av klimatkrisen, krävs att ribban för energiomställningen höjs ytterligare ett snäpp.

Det behövs fler initiativ för att bromsa den accelerande klimatkrisen, där vi redan innan året 2020 är till ända, kan konstatera att det passerat ännu ett år med nya värmerekord, särskilt i Skandinavien, och fler förödande oväder i södra Europa.

MER SOL- OCH VINDKRAFT
Användningen av fossila bränslen minskar stadigt och ersätts med förnybara energikällor, framförallt i form av solenergi och vindkraft. Det visar rapporten ”The European Power Sector in 2019” som publicerats av miljöorganisationerna Agora och Sandbag.

Andelen förnybart producerad el från solenergi, vindkraft, vattenkraft och förbränning av biobränslen ökade under år 2018 med ett par procent och ligger på 32,3%. Kolet minskade sin andel med en dryg procent till 19,2%, och gasens andel är 18,9%, och övriga fossila bränslen 4%. Totalt omfattar den elproduktion som är genererad av fossila bränslen drygt 42%, vilket borde kunna minskas snabbare, med tanke på de redan dramatiska effekterna på klimatet.

Solenergin kunde för år 2018 redovisa en ökning med drygt 60%, vilket innebär att den installerade effekten omfattar 10 GW. Den förväntas till år 2022 uppgå till 30 GW. Förklaringen till denna tredubbling av installerad effekt är kraftigt fallande priser på solpaneler. Under år 2018 föll genomsnittspriset med nästan 30%.

Inom handelssystemet för utsläppsrätter EU-ETS – som inte bara omfattar elproduktionen – beräknades koldioxidutsläppen för år 2018 minska med 3,1%. Koldioxidutsläppen från elproduktionen minskade med 5% för år 2018. Mellan åren 2005 och 2017 har utsläppsminskningen i snitt varit 2,4% per år.

ETT EFFEKTIVARE EUROPEISKT ENERGINÄT
Mer förnybar energi i all ära, men elsystemen inom EU är inte tillräckligt bra integrerade, vilket ökar riskerna för störningar. Både ökad elektrifiering och digitalisering kräver både mer och säkrade elleveranser. Elmarknaden inom Europa är i huvudsak byggt för att tillfredställa de olika ländernas egna behov, vilket hindrar elen från att fritt flöda fritt inom Europa. Vissa länder – t ex Sverige och Norge – producerar mycket överskottsenergi som skulle kunna distribueras över hela Europa om elnäten mellan länderna att varit mer utbyggda. Det medför också att elen blir dyrare än nödvändigt för europeiska konsumenter.

Att förbinda de europeiska energisystemen med varandra skulle innebära en mycket effektivare och säkrare elproduktion. Olika förnybara energikällor skulle kunna byggas och uppföras där forutsättningarna är bäst. Länder och regioner där solenergi är kan produceras effektivt, skulle kunna distribuera den förnybara solelen till andra länder och regioner som har det största elbehovet. Detsamma gäller vindkraft som produceras mest effektivt i de skandinaviska fjällområdena, utmed kustområden och till havs.

Länder som är beroende av importerad el skulle kunna erbjudas en säkrare eltillförsel, utan onödiga störningar i distributionen. Förnybar energi förväntas också bli det överlägset billigaste energislaget, och konkurrerar på många håll i världen redan ut fossila energislag.

MINDRE KÄRNKRAFT
Kärnkraften lyfts ofta fram som en klimatvänlig och säker energikälla, men innebär också geopolitiska risker. En fortsatt användning av kärnkraft innebär ett större beroende av Ryssland och andra länder där uranbrytning fortfarande är tillåten. Det kärnbränsle Sverige importerar kommer till stor del från Ryssland.

I Tyskland har avvecklingen av kärnkraften bidragit till att få igång investeringar i förnybara energislag. Efter det tyska beslutet om avveckling av kärnkraften har inga beslut om investeringar av ny kolkraft fattats, utan genomförda investeringar kommer från äldre beslut. Det uppstod istället en stor investeringsvåg i förnybar energi, som skapade 360 000 nya jobb inom den förnybara energisektorn.

DECENTRALISERING AV ELPRODUKTIONEN
Ett EU med en decentraliserad energimarknad, och med tillgång till mer förnybar energi, skulle ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv göra vår del av Europa mindre beroende av importerad energi, t ex kärnbränsle och gas från Ryssland, eller den miljöskadliga skiffergasen från USA. Ironiskt nog är det just USA som verkar vara den makt i världen som kan stoppa att ännu mer gas når Europa genom att hota med sanktioner om Nord Stream 2 – som skulle öka kapaciteten med 55 miljarder kubikmeter gas om året – inte stoppas, eftersom de anser att det skulle innebära en stor geopolitisk säkerhetsrisk för Europa.

En välkommen bieffekt från den kraftfulla utbyggnaden av förnybar energi är förstås att mycket olja och gas kan förbli kvar i marken, utan att bidra till mer koldioxid i atmosfären.

Europa behöver – inte minst av strategiska skäl – ren och förnybar energi som på lång sikt kan säkra energitillgången – och inte nya storskaliga gasledningar som riskerar att göra Europa fossilberoende i ytterligare flera decennier. Det skulle bli kontraproduktivt och utgöra onödiga hinder för fler betydelsefulla investeringar i förnybar energi.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.