Energimarknaden styrs mot en grönare framtid

I norra Sverige skall vätgas på sikt ersätta kol och koks för att reducera järnmalm till järn – en industri som står för tio procent av landets totala koldioxidutsläpp. Idén är att använda vätgas producerad av en stor mängd vindkraftverk som har byggs och förväntas byggas ut ytterligare de kommande åren. I andra delar av världen kan även storskaliga solcellsanläggningar komma för vätgasproduktion. Med vätgas får de förnybara energislagen solceller och vindkraft en energibärare, där den producerade elen inte måste förbrukas direkt utan kan lagras och användas vid ett senare tillfälle. Med högre priser på utsläppsrätter kan vägen till kommersialisering av vätgastekniken förkortas rejält.

STYRMEDEL VÄGEN TILL MER FÖRNYBAR ENERGI
Olika medel används för att styra vilka energislag som skall driva elproduktionen – både inom Sverige och EU. Exempelvis har vindkraft, solenergi och energi från biobränslen subventionerats och anpassats utefter tekniska, ekonomiska och politiska aspekter och behov. Idag läggs stora resurser på utveckling och kommersialisering av vätgas. Till exempel har EU har anslagit hundratals miljarder euro på nya energiprojekt, där vätgas fyller en viktig funktion.

FRÅN SUBVENTION TILL MARKNADSANPASSNING
Flera energislag behövde tidigare kraftiga subventioner för att skapa incitament för utbyggnad, men har nu blivit konkurrenskraftiga, så att de kan stå på egna ben utan subventioner. Däremot är havsbaserad vindkraft och storskalig solenergi dock två exempel där lönsamheten inte riktigt nått tillräckliga nivåer för att klara sig själva. I takt med ökade elpriser och höjda effekttariffer kommer även dessa elproducerande energislag snart att bli lönsammare, vilket förväntas driva på utbyggnadstakten betydligt.

REFORM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER
Framöver kommer också systemet för utsläppsrätter att spela en allt större roll, men det behöver göras vissa modifieringar i sin nuvarande form. Ett enormt överskott på utsläppsrätter har skapats på senare tid, men nu när systemet modifierats har också överskottet minskat med följd att priserna ökat kraftigt. Detta påverkar elpriset som nästan fördubblats sedan årsskiftet och som stigit kraftigt de senaste månaderna. Det ger i sin tur ett incitament till marknaden att öka investeringsviljan i mer förnybar elproduktion.

VÄTGAS FRAMTIDENS ENERGIBÄRARE
Ett energislag som prioriteras inom hela EU är vätgas. Det finns starka intressen och en stor enighet att vilja befrämja den energitekniken. I fjol aviserade EU satsningar på vätgas på nära 5 000 miljarder kronor. Samtidigt lanserades en omfattande strategi för hur vätgastekniken skall produceras och användas i framtiden. Produktionen kan med fördel ske med exempelvis havsbaserad vindkraft och storskalig solenergi.

DELADE KOSTNADER DRIVER UTVECKLING
För att uppnå hållbar energiproduktion krävs flera delmoment, där kostnadsdelning är en av flera drivande faktorer. Ju fler som delar på kostnaden, desto lättare blir det att genomföra förändringsarbete. Men det krävs mer än styrmedel för att driva utvecklingen framåt. Det finns förstås en poäng att ge ekonomiskt stöd till omogna energitekniker för att åstadkomma kostnadsreduktion, men därefter är det klokt att låta den fortsatta utvecklingen till marknadens krafter.

MARKNADENS KRAFTER PÅVERKAR FRAMGÅNGEN FÖR FÖRNYBARA ENERGISLAG
Utvecklingen kommer alltid att drivas av människors och företags vilja att gå före politiken. I Sverige kan sådana fenomen iakttagas, till exempel när det gäller frågan om nätkoncessioner och energigemenskaper, där flera företag utmanar politikens ramverk, i syfte att tänja gränser och få politiken att justera regelverken. I Holland har dessa metoder nyligen givit effekt, där de nu godkänner energidelning i lokala elnät.

EUROPAS ELNÄT KNYTS NÄRMARE VARANDRA
En annan mer oförutsägbar effekt är de stigande elpriserna, som bland annat beror på elnätsmidjan i mellersta Sverige, där överföringskapaciteten mellan elproduktionen i norra Sverige och elbehovet i södra Sverige inte räcker till. Även utbyggnaden av överföringskapacitet för el till England och kontinenten är bidragande, vilket leder till att den nordiska elmarknaden knyts närmare till våra grannländers elmarknader, vilket leder till högre elpriser. När reservkraft behöver användas i form av fossil förbränning skapar det efterfrågan i handeln med utsläppsrätter, som ytterligare späder på elpriserna.

UPPSIDA FÖR STORSKALIG SOLENERGI
Stigande elpriser är förstås inte positivt, eftersom det driver på inflationen och driftskostnader, både för enskilda hushåll och tillverkningsindustrin. Uppsidan är att investeringen i solceller plötsligt blir ännu mer lönsam. För villaägare betyder det kortare återbetalningstid för solcellsanläggningen på taket, vilket också är effekten för företag och industrier med solcellsinstallationer på industritaket. Om elpriserna under överskådlig tid kommer att ligga på en högre prisnivå, så kommer det att skapa kraftfulla incitament för fler och större solcellsparker i Sverige.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.