Elnäten den svagaste länken

Tillväxten inom förnybar energi är stark, vilket förstås är mycket positivt – inte minst för klimatet. Men om den förnybara elen inte når fram till elförbrukarna på grund av trängsel i ledningarna, så blir nyttan mindre värd. Än värre är det om utrymmet i ledningsnätet hindrar utbyggnaden av industriell verksamhet.

MER INVESTERING I ELNÄTEN
En utbyggnad av förnybar energi måste förstås kombineras med kraftfulla investeringar i elnäten. Om inte dessa investeringar håller samma takt som tillväxten inom förnybar energi, så kommer elnäten att vara den svaga länken, särskilt nu när samhället skall transformeras till en mer hållbar energianvändning.

TRÅNGT ÄVEN I ANDRA LÄNDERS ELNÄT
Det är inte bara Sverige som har kapacitetsbrist i elnäten. I Tyskland talar man om ”Geisterstrom” – det vill säga spökström, alltså den el som produceras av vindkraftverken i norra Tyskland – både på land och till havs – men som inte når de stora elförbrukarna i de södra delarna av Tyskland. Orsaken är att den föreslagna ledningsdragningen möter på motstånd, t ex långa handläggningstider, byråkrati och överklaganden från allmänheten. Positivt är att ett svenskt företag tidigare i år fått order för leverans av kabel till denna underjordiska ledningsdragning.

ÖKA TAKTEN I UTBYGGNADEN
Många länder – inte minst Sverige – har alltför sent insett att utan ett säkert och pålitligt elnät kan inte heller elförsörjningen tryggas, och då hjälper det inte heller att de förnybara energislagen byggs ut.

ENERGIMIXEN PÅVERKAR UTVECKLINGEN
Elnätet har en fundamental funktion i det svenska samhället och är helt avgörande för att vårt samhälle skall fungera. Eftersom elnätet kopplar samman elproduktion och elanvändning av el kommer den framtida mixen av båda dessa att påverka utvecklingen av elnätet. Det svenska elnätet är också sammankopplat med andra europeiska länder, och måste följaktligen också anpassas till EU’s och övriga länders förordningar och riktlinjer, där regleringen av import och export av el också står i relation till den självförsörjandegrad vi vill ha.

ELFÖRBRUKARE BLIR OCKSÅ ELPRODUCENTER
Utvecklingen går mot att den framtida elproduktionen inte längre enbart går från några stora elproducenter till många större och mindre elförbrukare – utan att elförbrukarna i allt högre grad också blir småskaliga elproducenter. Det sker inte minst genom att allt fler fastighetsägare väljer att installera solceller på taken till sina fastigheter, vilket bidrar till att göra elnätens roll mer komplex än vad som är fallet idag.

PÅ VÄG MOT MER ELEKTRIFIERING
Samhället är i stor utsträckning beroende av en säker elförsörjning. Konsekvenserna kan ofta bli allvarliga vid elavbrott. Andra förändringar sker bland elförbrukarna, som genom energieffektivisering sänker effektuttaget – både inom industrin, större bostadshus och bland enskilda villaägare – men samtidigt ökar effektuttaget inom andra områden – t ex elbilar och andra elektrifierade transporter, dataserverhallar, stora lager- och logistikhallar, distributionscentraler m fl.

TIDSFÖRSKJUTNING AV ELUTTAG
Även framtida energilager – både små och stora – kommer sannolikt att påverka elnätens utformning, t ex för att flytta elproduktionen i förhållande till elförbrukningen. Ett exempel är att ta emot överskottsel från variabel förnybar elproduktion, när elförbrukningen är låg, för att åter mata ut den lagrade elen när elbehovet stiger, eller att anpassa effektuttaget genom laststyrning. Sammantaget ökar behovet av flexibla lösningar för elnäten, i takt med att de förnybara energislagen byggs ut.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.