Effektbristen i svenska elnätet

Att elen i Sverige inte riktigt skulle räcka till har debatterats i media många gånger det senaste året. Många olika vokabulär används, t ex brist på el, otillräckligt med energi, effektbrist eller att elkapaciteten inte räcker till. Inte undra på att det blir missförstånd!

VILKET ÄR PROBLEMET?
Problemet är högst påtagligt, speciellt i vissa storstadsområden i Sverige. Men frågan är vad problemet egentligen är för något?

INGEN ELBRIST
En frågetecken kan dock uteslutas direkt – någon elbrist är det definitivt inte fråga om. Den oron är obefogad, eftersom den svenska elproduktionen är mer än tillräcklig. Problemet ligger i att överföringskapaciteten i Sveriges elnät är otillräckligt.

BRISTER I SVENSKA ELNÄET
Det svenska stamnätet omfattar ledningar med en sammanlagd längd på ca 15 000 km. Det är dessa huvudledningar som distribuerar elen från elkraftverken – t ex från vind- och vattenkraftverken i norra delen av landet – till de stora förbrukarna i Mälarområdet och de södra delarna i landet. Dessa ledningar är flaskhalsen – det är för trångt – mer el får helt enkelt inte plats.

MER BAKGRUND
Sverige har ett gammalt elnät där utbyggnaden startade för ganska precis 100 år sedan. Det tillhör ett av världens äldsta. Framförallt under 60-, 70- och 80-talet genomfördes omfattande investeringar och utbyggnader i stamnätet, i takt med att elförbrukningen ökade. Sedan kom 90-talet då energieffektiviseringen tog fart och beslutsfattarna antog att elförbrukningen skulle stagnera, både inom industrin och bland hushållen. Efter millennieskiftet lanserades bl a effektivare motorstyrningar, vilket bidrog till energieffektiviseringen inom industrin. Allt fler värmepumpar installerades i villor och bostadshus. På 10-talet introducerades den energieffektiva LED-belysningen, som bidrog till kraftfulla energibesparingar, både bland företag och de privata hushållen.

ENERGIEFFEKTIVISERING RÄCKER INTE
Men det har varit svårt förutse att dessa tekniska landvinningar också skulle bidra till fler tända lampor, fler tillämpningar med både små och stora motorer, mångdubbelt fler industrirobotar, och att den ökade användningen av datorer, smartphones och hemelektronik skulle kräva allt mer energi. Och nu står vi i början av 20-talet, då elbilar och andra elektrifierade fordon och transportmedel fått ett rejält uppsving. Dessutom kräver den kraftigt expanderande digitaliseringen med många fler datahallar och digitala centers enorma mängder el – både för drift av miljoner med dataservers samt kylning av den värme de alstrar. Även själva internet kräver stora energimängder för att dataöverföringen mellan människor, företag, länder och kontinenter skall fungera.

MER EL FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT
En fortsatt hållbar tillväxt av vårt samhälle kräver fortsatt utbyggnad av elektrifieringen – framförallt med förnybar energi – för att samtidigt klara den pågående klimatomställningen. Därav följer att framtidens behov av allt mer el också kräver en fortsatt utbyggnad och förnyelse av elnäten.

RISK FÖR INSKRÄNKNINGAR I VÄLFÄRDEN
Framförallt under vinterhalvåret när många elförbrukare har behov av stora elmängder, blir det som mest trångt i elnätet. Vind- och vattenkraftens producerade el från norra Sverige kommer inte fram till de stora elförbrukarna i södra delen av Sverige – det uppstår flaskhalsar. Framförallt är det svårt att leverera tillräckliga effektmängder till industrin. Konsekvensen blir att företag inte kan expandera i önskad takt. Utbyggnaden av nya industrier, datahallar och andra effektkrävande anläggningar begränsas. I bostadsbristens Sverige sker även en inbromsning av nybyggnationen, eftersom tillräcklig elkapacitet inte kan matas fram. Utbyggnaden av nya högkapacitativa laddstationer till elbilar och andra elektifierade fordon bromsas upp eftersom de kräver stora effektleveranser under laddtiden.

NYA LÖSNINGAR MÖTER EFFEKTBRISTEN
Det planeras för en expansiv utbyggnad av elnätet, men det kräver lång planering och genomförandetid, troligen bortåt ett decennium. Under mellantiden planeras för andra lösningar, där regeringen tillsammans med Svenska Kraftnät och andra regionnätsägare jobbar för att möta den akuta kapacitetsbristen. Bland annat kommer reservkraftverk att tas i bruk igen. Svenska Kraftnät erbjuder nu en lösning för att möta behovet att kapa effekttoppar genom driftsättning av den nya temporära effekthandelsplatsen SWITCH. Den skall säkra tillgången på tillräcklig effekt, utan att försämra möjligheterna till hållbar tillväxt och en sund klimatomställning, under de närmaste åren. Anslutna elanvändare kan sänka sin förbrukning eller så kan elproduktionen höjas när nätägaren behöver det. Då används elnätet optimalt och vi kan undvika kapacitetsbrist. Projektet är ett samarbete inom EU och kommer växlas upp under de kommande åren.

SOLCELLER EN DEL AV LÖSNINGEN
Även utbyggnaden av solcellsparker, solceller på kommersiella fastigheter, bostadshus och privata villor erbjuder delvis en lösning på effektbristen, åtminstone om den producerade solelen kan förbrukas inom närområdet eller inom den egna fastigheten. Om så inte är möjligt kan det kräva utbyggnader av transformatorstationer och mellanledningar, som skulle innebära ytterligare kostnader för investeringar i elnätet. Högst troligt är att dessa merkostnader med bra och förutseende planering kan minimeras.

NYA OCH FÖRBÄTTRADE STAMNÄT
Svenska Kraftnät planerar nu att fortsätta utbyggnaden av stamnätet i Skåne, som förväntas vara driftsatt år 2024. Utbyggnaden av stamnätet och regionnätet norr om Stockholm beräknas bli klart i etapper mellan åren 2024 och 2027. Det handlar om investeringar på 10-tals miljarder kronor i förbättringar av det svenska elnätet. Men i slutändan måste hela Sverige samverka för att lösa bristen på överföringskapacitet på lång sikt.

Artikel skriven av Ulf Wengeler.